Rastlösheten sprider sig i kroppen likt ett elakt virus. Kroppen slår sig inte till ro och av den senaste resan har jag fått mersmak. Jag måste bort. Få nya upplevelser och nya utmaningar. Jag vill flytta utomlands. Om så bara för några månader, kanske ett halvår. Eller varför inte mer?
Jag har hela livet och världen framför mina fötter. Det är bara att spara ihop tillräckligt med pengar. Och sen bestämma sig!
Jag vet inte riktigt om det är jetlag som jag har/hade men de senaste dygnen har varit lite konstiga.
Till och börja med kan jag säga att mellan San Diego och Sverige så skiljer sig 9 timmar, Sverige ligger före. Mellan San Diego och Philadelphia skiljer det sig 3 timmar vilket gör att det skiljer 6 timmar mellan Philadelphia och Sverige. Jag gick upp 03:00 i San Diego, planet lyfte 06:30 och varade ca 5 och en halv timme. Jag sov kanske runt 5 timmar på planet. Sen var det väntetid i Philadelphia i nästan 3 timmar (Dilba flög med samma plan(!)...). Sen tog flyget till Sverige ca 9 timmar och jag kanske sov i 6 och en halv av dom.
Kom hem till Motala runt 13:00 och somnade hemma 14:30. Vaknade 22:30 och somnade igen 23:30. Vaknade runt 09:30-10:00 (men var trött tills 14 snåret) igår morse och har alltså inte sovit sedan dess. Har varit vaken i snart 15 timmar i sträck nu om jag inte räknat fel. Har inte varit trött någon gång på dessa 15 timmar, inte kroppen eller ögonen heller. Har väl jäspat typ 3 gånger men är inte trött för det.
Jag skulle skicka bilder till min bror via ett mail. Det gick inte utan jag fick dela upp bilderna i olika mail. Men gissa vad... det gick inte heller! Då blev jag lite sur
Shit! bara 12 dagar kvar till San Diego. Hjälp, tänk om jag missar planet i Philadelphia?!
Jag duschade idag. Bra att veta, eller hur Jag gjorde massa småflätor i det blöta håret. Nu är håret torrt, flätorna är borta och jag har vågigt hår, sånt hår man får när man haft flätor i sitt blöta hår. Det jag vill komma fram till är att jag ser ut som ett exploderat våffeljärn. Eller som Hermione. Jag tror jag föredrar det sistnämnda.
Nu ska jag slagga. Är lika trött som tusen bistick gör ont.
Johanna. En 21 årig tjej som har bytt ut sandlådan mot bloggen och har den som lekplats istället. Här samlas betänkligheter om vardagen och kreativitet i form av bilder.